Ida Persson

Enda sedan jag kom hem från London har mitt liv varit i princip upp och ner. Jag har varit inne i en sjukt stressig och orolig period. Jag har sovit, såå många timmar. Men så många timmar av oro, uppvaknanden och mardrömmar. Och det som skrämmer mig allra mest är mina minnesluckor jag får. Jag kan säga en sak för att stunden senare glömt att jag ens tänkt på saken.

 

Jag känner mig så sjukt stressad och ostrukturerad i jobbet, (strukturerad är i princip mitt mellannamn på jobbet) så sjukt utmattad, så stressad i min fritid och att inte kunna ha fokus på vad som stör mig och styra upp det (som jag brukar göra) gör mig så otroligt rädd. Vad är galet?

 

Ja, jag har ett sjukt kontrollbehov. I know, men det har alltid gått att hantera. Att ifall det blir mycket så kan jag lägga det bakom mig och intala mig själv att det är okej att släppa tankarna för en stund. Att göra en lista med vad som skall göras och inte tänka mer på det. Nu funkar inte ens min hjärna till att rada upp de måsten jag måste göra. Vad har jag ens för måsten? Inga. Gå till jobbet i princip.

 

Jag blir galen. Jag förstår inte vad det är som stressar mig. Någonstans så känner jag mig rastlös i kroppen. Understimulerad. Hur? Kan jag fått en sån urladdning från att ha längtat ihjäl mig efter resan, för att sedan inse att den är över? Jag vet inte.

Kanske är det för att jag tar på mig för mycket som inte gynnar mig i längden. Eller tar på mig för stora saker som ger mig ångest, allt måste ju ske i perfektion. Men jag är ju sån, jag ger utan att förvänta mig att få. Och när jag ger är det något jag vill ha gjort till 100%, annars vet jag att det är DET som kommer gnaga i mitt hjärta, att det inte vart till fullo gjort. Det är så galet många tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Det känns så ironiskt då jag känt mig så lugn och stabil den senaste tiden/åren. Men ja, förmodligen är det bättre imorgon. Eller på fredag, kanske på måndag. Så som det brukar vara.

 

Flummit inlägg som attan men kände att jag behövde rensa hjärnan. Det har gått och gnagt i mig i flera dagar.. Jag hoppas innerligt att jag får en god natts sömn och att alla mina känslor är som bortblåsta imorgon.

 

Kram på er

 

PS. Mina senaste uppladdade bilder blir så sjukt gryniga/dålig kvalite på bloggen motför innan jag laddar upp dem. Är det så för er också? Dags att byta portal kanske.. DS.