Förlossningen och tiden efter

Måndag 22 oktober, 25 dagar kvar till BF var jag på middag hos Emelie efter skolan, som vanligt när jag åka från Emelie så lyckas jag alltid missa bussen, hur mycket jag än är i tid till busshållplatsen. Som tur är så stannar den på NUS (hållplatsen efter) till det klockslag den faktiskt ska gå.. Och samma visa denna gång, jag missar bussen med 10 meter och måste alltså springa till NUS för att inte behöva stå ute i kylan i en halvtimme i väntan på nästa buss.

 

Hinner PRECIS på bussen och sätter mig ner och andas ut. Ringer upp mamma och säger lite på skämt "haha, nu har jag väl satt igång förlossningen. Har ett sådant tryck nedåt". Kommer hem och lägger mig, vid halv ett vaknar jag för att gå på toa och kan knappt gå. Säger till Jeppe att jag nog inte kommer gå till föreläsningen dagen efter om jag känner såhär på morgonen.. Ringer förlossningen för att försäkra mig om att jag inte skadat lillen i magen då jag sprang och fick som svar att allt var lugnt, att jag skulle ta en alvedon och somna om.

Vi gick och la oss, surrade lite och Jeppe somnade. 10 minuter senare hör jag hur det "bubblar" till i magen, så som när det kommer luft i vatten och jag ligger helt stilla och funderar vad det skulle kunna vara för ljud.. Spänner magen lite grann och jovisst, vattnet hade gått.
Sprang upp på toa och försäkrade mig att vattnet verkligen hade gått - det var ju 3,5 vecka kvar!

Väckte Jeppe som hade hunnit sova 10 minuter för att berätta innan han senare kunde sova några timmar till medan jag började få och ta värkar. Vid sju (fem timmar efter vattnet gått) var värkarna så kraftiga att vi åkte in på förlossningen där vi blev inskrivna.

 

Fick frukost och fick efter lite prover hoppa i ett bad i 2,5h. Absolut det bästa under hela förlossningen, haha! Vid två fick jag min första epidural som tog helt galet fel och upplevde någon slags panikångest (?) där hela min kropp "stängde av" för någon minut men fick sedan en till som tog rätt. Därefter är allt rätt blurrigt, vid 19.00 var jag fullt öppen men lille gossen kom inte ut förrän 23.38. 22minuter innan min födelsedag, haha!

 

Vår fina lilla kille kom ut 23/10, 23.38 48cm lång och 3000g stor trots att han ville ut förtidigt och var alldeles perfekt. Klyshigt - jaaa, men ack så sant!

 

Ett overkligt kärleksrus och bebisbubblan var given. Under hans första dagar låg vi inne på BB då han hade ojämnt socker. Skulle äta minst var 3e timme och lillstackaren var tvungen att bli stucken inför varenda måltid för att kontrollera blodsockret. Dagen vi fick godkänt att hans värden var bra så fick han gulsot. Behandling med soldyna och blodprov för att följa gulsotet, vilket betydde att vi fick stanna på BB. Fyra nätter på BB innan vi åkte hem för att sedan bli inlagd en natt till. Trots att vi fick sova hemma bodde vi i princip på sjukhuset dagtid för att följa upp och behandla gulsotet. 9 dagar efter BF blev vi utskrivna och 10 dagar efter BF blev han "friskförklarad".

 

Tack och lov kunde Jeppe räkna detta som VABB och han hade sin 10 pappadagar att ta ut efter detta - vilket alltså betydde att han var hemma en månad från jobbet. I och med att vi var på sjukhus i princip två veckor så var man både sliten i kropp men också så känslomässigt instabil.
Dagen innan jeppe började jobba, DÅ kände jag att jag fått landa och börja må bra igen. Mitt i allt detta så hade jag såklart sjukt mycket hormoner och kämpade med att få amningen att funka, när han fick gulsot gick vi över till flaska så vi var säkra på att han fick i sig tillräckligt med mat för att kunna tillfriskna och så var det bara på't igen med amningen när han blev frisk.
Som jag skrev i inlägget tidigare tar han tyvärr inte bröstet utan amningsnapp. Så tur i oturen kan man säga, och trots att det är knepigt och omständigt då nappen ofta lossnar vill jag helamma (så länge Hugo vill) i minst ett halvår.

 

Jeppe började jobba och vi hade checkat av nästan alla första besöken och jag och lilla killen hittade snabbt vår vardagsrutin. Och så som många säger, kroppen - WOW! Att hitta en inre kraft till att föda sitt barn, till att knappt sova på 3 dagar och ändå må bra. Återhämtningen har varit fantastisk och jag är så imponerad och stolt över min kropp. Trots kroppskomplex så känner jag mig som en powerkvinna rakt igenom!

 

Summa summarum; en sjukt tuff månad med såå mycket känslor. Så många tårar men jag är så glad att Jeppe alltid fanns för att både stötta mig och vara den finaste pappan till Hugo.
Vi har verkligen världens finaste bebis och jag är så tacksam över vad livet har gett mig. Jag har längtat i hela mitt liv efter en liten bebis och för 10 år sedan när jag sa till jeppe att jag ville han skulle bli pappan till mina barn kändes det bara som en dröm. Nu står vi här, lyckligare och starkare än någonsin.

 

Tack hjärtat för att du gett mig det finaste som finns i livet och tack Hugo för att du kom till just oss. Vi ska föralltid finnas vid din sida!♥ Ni kompletterar mig!

 

 
Baby | | Kommentera |

8 veckor

Tänka sig att vår lilla gosse blir hela åtta veckor imorgon! De senaste åtta veckorna har gått så galet fort och jag lever verkligen i den dröm jag alltid haft..
 
Namn: Hugo Samuel Brändström
 
Humör: Världens snällaste och goaste bebis! Lättroad och älskar pappa, men har senaste två veckorna haft en liten grinigare period. Utveckling I Guess, även om det känns som att vi backat något steg!

Sover: I ett babynest i spjälsängen brevid vår säng. Har olika perioder, men just nu har vi en period där han sover för natten från 00.00-07.00 (med måltider), med en liten vakenperiod vid sju och sedan kan vi sova vidare till 10-isch. Oftast olika under dagen men är vaken ca 8h/dygn.

Äter: Helammar med amningsnapp då han inte tar bröstet (utan amningsnapp) då han föddes förtidigt och hade omogen sugreflex. Iom att han blev matad med bröstmjölk ur flaska i ca två veckor i början så lär han nog inte heller få in rätt sugteknik men amningsnapp funkar såå bra, och är så glad att vi kan amma för hans skull. Äter dagtid varannantimme á 20min och på natten allt från 3h - 5h á 20min.
 
Favoritsyssla: Babysittern från BabyBjörn är DET BÄSTA - nöjd 99 av 100gånger. Älskar annars vår adventsstjärna samt en tavla vi har bakom soffan, han kan stirra på den förevigt. Blir allt som oftast lugn av julmusik och sover dessutom oftast mycket längre med julmusik på. Älskar vagnen och bilbarnstolen, somnar oftast innan vi kommit utanför lägenhetsdörren!
 
Utveckling: I och med att han föddes 3,5v tidigare så räknas utvecklingen lite konstigt (tycker jag).. Hans utvecklingsfaser börjar inte förrän hans beräknade datum. DVS, nu när han är 8veckor så räknas utvecklingen som 4,5v. Nu är det ändå så individuellt så det kanske inte spelar någon roll ändå,
Men! Han är galet stark i nacken och har varit från dag 1. Han har börjat fokusera blicken på längre håll och följer med i rörelser. Uppskattar babygymet, men än inga leksaker. Ler på reflex men gissar att det bara är någon dag bort innan han möter våra leenden. ♥
 
Ps. började beskriva den första månaden men blev så långt utan att jag ens hunnit skriva en fjärdedel så tänker att jag kanske försöker lista upp eller sammanfatta förlossning & första månaden i ett eget inlägg.. Ds.
 
 
Baby | | Kommentera |

TREDJE TRIMESTERN - SAMMANFATTNING

God morgon 16e November & beräknad födsel - men nänä, vår lilla son är redan 3,5v gammal. Sjukt! Tänkte sammanfatta tredje trimestern så långt vi hann gå. Har även börjat skriva förlossningsberättelse men vet inte om jag kommer dela med mig av den öppet eller hålla den för mig själv, vi får se!
 
Mående: Första perioden av tredje trimestern var väldigt tacksam, det kändes dock som att jag var i v.30 i fem veckor. Såhär i efterhand känns det såklart väldigt löjligt och att tiden egentligen sprang iväg, haha! Från v.34 började det hända väldigt mycket med kroppen och diverse samtal till MVC för att kolla att allt var som det skulle. Under v.36 (35+0-6) hade jag väldigt ont i ryggen vilket visade sig i v.37 att det nog var kroppen som förberedde sig för förlossningen. Summa summarum: Kroppen var så klar med graviditeten från en dag till en annan. Sov så otroligt dåligt och hade det väldigt kämpigt ryggmässigt, speciellt när jag satt stilla på föreläsningar.
 
Bebis: Mådde superbra! Låg oftast över kurvan även om det kunde lika gärna vara att det var mycket fostervatten i magen. Sparkade som på rutin vid 22 och 04-tiden. Eller, sparkarna övergick mer mot att han "bumlade" omkring i magen.
 
Krämpor: Som jag nämnde ovan, ryggen! Hade sjukt ont i rygg och svanskota. Från cirka v.25 kunde jag i princip inte bära något tungt även om jag var tjurskallig nog att göra det. Slutade ofta med att jag blev liggandes i sängen pga smärta.
 
Bristningar: Fick första bristningarna rätt sent, runt v.32 som sedan brast lite mer. Men de flesta av bristningarna kom faktiskt efter förlossningen. Trots detta har jag väldigt lite bristningar som redan har "läkt väldigt fint".
 
Övrigt: Både jag och Jeppe hade en känsla av att vi inte skulle gå hela tiden ut på graviditeten men jag hoppades och höll tummarna på att jag åtminstone skulle få skriva klart tentan på moment 2 - jag hann inte ens börja tentaplugga.. Hehe
 
Måndag den 22 oktober startade jag min dag med lunchdejt med Moa innan plugg på universitetet och var sedan bjuden till Emelie på middag. Påväg från Emelie missade jag bussen och sprang till nästa hållplats för att hinna med och direkt jag sätter mig på bussen säger jag till mamma i telefon lite skämtsamt att "japp, nu satte jag igång förlossningen". Tji fick jag när vattnet gick 02.00 23/10 och 22h senare fick världen en ny stjärna ♥
 
 
 
 
Baby | | 3 kommentarer |
Upp