4 månader



Häromdagen passerade Hugo fyra månader! Alltså vaaaa!!!?? Så galet. Hur som haver tänkte jag passa på att göra en liten update!
 
Humör: Gladast i stan! Trots eksemhud, massor av utslag som läkare inte vet vad det är och olika mediciner så är han gladast i världen. Oftast iallafall. Upplever ofta att han kan ha dåliga dagar för att sedan ha fantastiska dagar där han är supersnäll. Senaste veckan tror jag att vi gått in i ett utvecklingsstadie då han varit lite extra krävande men å andra sidan när han väl är glad så är allt bortglömt.
 
Sover: Sedan en vecka tillbaka (ungefär) från 18/19-isch till 06/07 isch såklart med (massor) med amning. Och så ca 4h utspritt under dagen. Är iallafall så tacksam att vi är tillbaka med kvällsläggningen och att jag/vi kan få någon/några timmar på kvällen att varva ner. GULD. Ska njuta så länge det varar, haha.

Äter: H.e.l.a.t.i.d.e.n.Vi hade en bra nattperiod innan han började med antibiotikan men sedan dess har det varit fucked up. Vissa nätter har han ätit mer än vad han gjort på dagarna. Vi har börjat laborera lite med ersättning för att se om han sover längre och står sig bättre på ersättning men upplever ingen större skillnad. Dock en otrolig avlastning för mig!

I och med att han nu är fyra månader får han dessutom börja smaka lite mat (såååå kul!!!) och vi tänkte på någon vecka eller tre, testa ge gröt innan läggdags för ev. större mättnadskänsla och längre mellan amningarna nattetid.
 
Favoritsyssla: Mamma och pappas ansikte är fortfarande det bästa som finns. Man blir så varm i hjärtat! Men nu uppskattar han babygymet mycket mer och greppar tag i leksaker. Skönt att få lite avlastning då han kan leka med sig själv en stund!
 
Hugo: Nu händer det mycket! Eller å andra sidan känns de väl alltid som så.. ;p Men bara på någon dag så förstod han hur man sträcker sig och greppar leksaker. Han har rullat runt från mage till rygg tre gånger när jag missat ALLA gånger! haha, han verkar bara vilja rulla när pappsen är i närheten. Börjat testa rösten och vill vara med och bläddra i böcker vi läser. Uppskattar babblarna och kan sitta nöjd i typ tjugo minuter om babblarna är på!
 
Jag: Det är fortfarande tungt och jag känner att jag gömmer mig lite för omvärlden. Både för att Hugo är "sjuk" och för att amningen är jobbig. Men det har börjat lätta lite, kanske för att jag vet att det förmodligen kommer bli bättre och lättare framöver när det finns andra alternativ. Han har visat intresse för mat och två av tre mediciner han fått har han nästan velat ha mer av då de smakar gott. (Han tyckte om banan och apelsinsmak på medicinen, men hatade tuttifrutti haha)
Jag har faktiskt varit iväg och jobbat lite på Å, så skönt att stänga ute allt och ladda om med ny energi. Även att få sakna från det att man stänger dörren till att man kommer hem och att man uppskattar mammalivet mer när man får lite avstånd. Dock lämnar man alltid med dåligt samvete trots att det är Jeppe som är hemma med honom och att jag oftast pumpat mjölk.

Tror det kommer vara otroligt viktigt för mig att få egentid och vara mig själv, speciellt med tanke på amningen. Att bara få en paus från att sitta bänkad i soffan med en unge på bröstet. Okok, det låter som att jag hatar att amma. Så är det verkligen inte men det är bara lite hjärnspöken som gör att jag känner mig instängd i min egen kropp. (Känns lite som att jag har hjärnspöken överlag mot min kropp, är lite ostabil just nu helt enkelt.) Jag kommer vilja fortsätta delamma så länge vi båda vill, då jag faktiskt tycker att det är supermysigt. Men 13 gånger per dag á 20 min, Nää inte så mysigt hehe. 


Baby | | Kommentera |
Upp