3:e trimestern
Sista trimestern börjar närma sig sitt slut (8 dagar kvar till BF) och jag tänker att jag helt enkelt sammanfattar detta lite i förväg, men då det troligtivis inte kommer förändras så mycket innan lilltjejen är redo att komma. Vi är redo. Mer än redo. Och det känns fantastiskt att få känna sig "klar" med vad som behövdes göras innan hon kikar ut - jämfört med Hugo som kom 3,5v innan och man var mitt uppe i allting. Vi längtar efter dig - oändligt. Vi ses snart! ♥
Mående: Sista och tredje trimestern har verkligen susat förbi. Jag har haft mindre ont i bäckenet och har äntligen haft lite energi och ro i kroppen. I princip skulle man kunna säga att jag inte mått så här bra under hela graviditeten trots att det såklart gör ont och man är otymplig och konstant trött - men både mentalt och kroppsligt mår jag väldigt bra just nu. Känner mig betydligt mycket större om magen än med Hugo även om vi ligger just under "normala" kurvan. Sover väldigt blandat, men överlag sover jag otroligt dåligt. Vaknar minst 3 gånger per natt men behöver oftast bara gå upp och kissa någon gång.
Bebis: Älskade lilla vän. Ibland känns det som att en fot är påväg ut ur magen eller som att huvudet är påväg ut ur f*ffi, haha. Efter att hon vänt på sig nedåt och fixerat sig så har jag ett sådant otroligt tryck nedåt som kommit från v.37. Under ett MVC-besök i v.38 kunde barnmorkan inte garantera att huvudet var nedåt (och fixerad/ruckbar) så vi fick åka in på ett ultraljud på sjukhuset för att försäkra oss att hon låg rätt. Allt såg fint ut och det kändes väldigt tryggt att få det bekräftat. Påväg till sjukhuset från MVC så kände jag dock i hela kroppen hur redo jag var att komma hem med min lilla bebis! Sån skön känsla då Hugo överrumplade både mig och Jesper med att komma 3,5v i förväg och innan vi hann "landa" i att snart bli föräldrar. Vi längtar längtar längtar efter dig lilla hjärtat, men det är också otroligt tryggt att ha dig i magen och få vila liiiite liiiite till ♥
Krämpor: Har fortfarande ont i bäckenet även om det är bättre än under tidigare veckor i graviditeten. Annars är det mest "bara" nerver som kommer i kläm när lillvännen rör sig. Kan röra mig så mycket mer om dagarna än tidigare under graviditeten och det gör mig gott, men ibland är man lite för ivrig vilket gör att man får sota för det på kvällar/nätter.
Ytligt: Inga nya än så länge, men de flesta (typ alla) bristningar med Hugo kom efter förlossningen så de lär förmodligen dyka upp då. Trots mängder av gosaker så är jag uppe i ynka +12kg, hade sådana hjärnspöken innan graviditeten och är glad att jag inte gått upp mer (ca 11kg är "allt som ingår i en graviditet, tex. bebis, fostervatten etc) men det gör mig också lite ledsen att jag känner mig nöjd över att endast lyckas gå upp "graviditetsvikten". Jag jobbar i allafall med mina demoner och det är skönt att öppna upp om dem.
Cravings: Ingenting under sista trimestern, utan var som mest runt v.16-23 som jag redan delat med mig av tidigare.
Sparkar: Såklart känner jag sparkar hela tiden, men det känns som en helt annan personlighet än när Hugo låg i magen. Mycket lugnare rörelser, visserligen starkare men Hugo var otroligt aktiv medan denna lilla plutt mest "myser omkring".
Humörsvängningar: Har på slutet haft väldigt varierat humör, skulle tro att mycket har att göra med att jag sover betydligt sämre. Helt plötsligt kan jag börja gråta eller ryta till på antingen Hugo eller Jesper utan särskild anledning men jag kan känna hur mina känslor "svämmar" över och hur jag känner allting så starkt för den/de minuterna.
Inköp: Några söta plagg har fått följa med hem från affären, men tror inte vi handlat för mer än 500kr till denna bebis inkl. blöjor hehe.
Längtan: Haha, samma som tidigare. Rödvin. Charkbricka. Längtar efter att få mysa med mina tjejer och äta massa gott utan att behöva tänka efter. Och kommer förmodligen fira både examen och bebis med en myskväll med gotta tillsammans med jeppe, troligtvis mamma och pappa också.
Övrigt: Det är galet hur denna graviditet börjar närma sig slutet och vårt liv har verkligen förändrats så otroligt mycket under denna resa. Det känns som att hela säcken knyts ihop med att vår lilla flicka kommer till världen och jag är så lycklig att det nästan känns overkligt. Jag har svårt att greppa att jag för fyra år sedan startade min utbildning till civilekonom och hade drömmar om att skapa en familj och hur detta skulle kunna gå att kombinera tillsammans. Idag står jag här, med en snart treåring, en fyraårig utbildning avklarad på fyra år trots att jag varit föräldraledig 10 månader med Hugo - detta för att jag lyckats plugga ikapp 45hp parallelt med mitt vanliga plugg. Vi har flyttat hem till mitt barndomshem och mår så otroligt bra i vårt förhållande på alla plan. Inväntar vår lilla tjej vilken dag som helst som jag vet kommer göra vårt liv komplett. Som vi längtat. Som vi kämpat. För varenda grej har helt plötsligt bara fallit på plats och vi får "njuta av vår skörd". Må allting få gå fortsatt vår väg!
