To be real

Under dom senaste åren har jag funnit mig själv i att vara ärlig, se saker från båda sidor innan jag dömer, tänka på andra samt att jag ska tänka på mig, försöka se en positiv sida av människor istället för det dåliga osv. Vilket jag tycker själv är jäkligt bra. Många har sagt till mig att det är stark och modigt att jag gör så, att jag tänker positivt om det mesta, att jag alltid försöker hålla mig lugn och sansad även fast jag vill strypa personen jag är förbannad på.

Jag är less på skitsnack, riktigt jävla less. Vi går i gymnasiet nu och då ska inte skitsnack pågå. Jag tycker att vi är mognare än så, så känns riktigt skönt att dom jag umgås med är lika dana. Dom förstår mig med skitsnack, visst kan man säga något man irriterar sig på osv om en person, men det är helt okej. tycker jag, det är precis som att man är irriterad på matten typ, så länge man inte vill personen något dumt osv.

varför jag alltid försöker tänka från två perspektiv, är för att jag har hamnat i den sitsen där jag har varit på den ena sidan av en konflikt, tyckt precis som andra tycker men varit bästa vän med personen i fråga och fått höra den personens sida. Komplicerat?

Jag och kallar personen X, var bästa vänner. X gjorde en massa dumma saker, vi kan tex säga att x snattade. Vilket jag är helt emot, och håller då med folket som är irriterad på x. Samtidigt som x säger till mig, att det var inte jag eller det är bara alla som tror det, eller det är någon som försöker sätta dit mig. Eller att det bara vart så osvosv.
Förstår ni? X ger mig sin sida av konflikten, vilket kan ha varit olika svar varenda gång. Men att dom varenda gång varit 100% ärliga.

Det jag menar är att jag lärde mig se från två sidor. Sa till X exakt vad jag tyckte och fick den personen tillslut att ge upp med allt sånt här. Att visa upp en bra sida, som folk sedan började acceptera och tycka om. Glädjen och tacksamheten X gav mig, gjorde mig säker på att jag hade gjort en bra sak. Att det är rätt. och så har jag fortsatt.
Även om jag ibland inte förstår mig på personen som jag tycker varit dum osv, så försöker jag ändå hitta utvägar och se från deras perspektiv.


Många frågar mig hur jag kunde vara så "snäll" när jesper var otrogen, att jag faktiskt lärde känna tjejen han var otrogen med. Varför?

Jo, för att jag anser. Vi alla är människor, alla gör fel. När jesper berättade visste jag också hur mycket han ångrade sig. (detta var framförallt vrf jag inte gjorde slut) Självklart var jag ledsen och förbannad på honom och henne. Men tyvärr var det hon som fick att skit, för att det var lättare så. Men jag ville ändå lära känna henne, för att se vad det var som jesper gillade hos henne.

Därav fick jag också lära mig att se från två sidor. En från mig själv och mina kompisar sidor, att det var ett sånt jävla stort svek. man kan inte göra något värre. MEN att jag lärde mig att se från hans sida, vi umgicks inte ofta, vi bråkade i princip varje dag, han hade vänner som gjorde roligare saker, vi gled ifrån varandra och han började umgås med den här tjejen han förut varit intresserad av. Känslor väcktes och han ville känna efter.

Jag förstår det helt och hållet, saker kan hända. Känslor kan förändras. Det kan hända vem som helst.. Även mig. Självklart så tycker jag inte att det är okej. Jag har fortfarande inte kommit över att han varit otrogen trots att det var ca tre år sedan. Och lär nog aldrig glömma det heller. Det är ett sår som rivs upp varenda gång jag hör eller ser hennes namn, eller direkt jag blir rädd för att någon annan tjej ska komma och "vara bättre än mig".

Spårat inlägg.. Men ja, det jag ville med detta inlägg är att jag har lärt mig utav svåra situationer hur det är bäst att vara. Att vara så rättvis som möjligt och inte dra slutsatser, ibland drar man dock slutsatser för tidigt men det funkar ofta riktigt bra.

inte nog med att andra tycker att man är en "schysstare" vän/person, utan att man känner sig själv mycket mycket bättre. Så, detta är ett tips till alla...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0